Godmorgon! Här är jag uppe före tuppen, 05.44 för att vara exakt. Då är klockan i Sverige ca 20.44 och hemma i mitt hemmahus i Luleå var de släktkalas och släkten samlad. Många fyller år i februari; mamma, lillasyster och moster vilket innebär att instagram kommer ha många tbt bilder under en kort tid och till deras ära.
Såklart önskar jag att jag kunde vara där hemma och fira, men under omständigheterna att jag befinner mig här på andra sidan jorden gjorde så att Skype fick bli räddaren. När jag ringde hade ätit Mormors köttsoppa till middag och min systers tobleroneparfait till efterrätt, ett oslårbart koncept. Tror ni inte jag fick carvings på mormors köttsoppa också... Efter att vår köttsoppa kostar ca 15kr, är på burk med några ynka små köttbitar och smakar sisådär. I alla fall, tillbaka till Skype. Efter att vi tillsammans sjungit ja må dom leva så började dem sjunga "kom hem, för vi längtar efter dig..." Allihopa, familj, kusiner och morföräldrar, de var så vackert och tårarna var nära att komma. 

Men jag kommer inte hem nu, tyvärr. Jag trivs för bra här. Jag och Linnea lever de liv vi aldrig kunnat drömma om, de finns så mycket här i världen att uppleva. Ni mina kära vänner och släkt borde komma hit och få uppleva de vi upplever. 

Man förstår inte hur mycket någon eller några i din vardag betyder förrän du lämnar dem. Detta blev ett känsligt inlägg och jag kände att jag ville dela med av detta och skriva av mig. Jag brukar vara okänslig och aldrig gråta men tydligen hade jag lite känslor i alla fall. Skönt att släppa på trycket liksom ;)

Kolla vilken din soluppgång jag hade under Skype samtalet!






Nu ska jag krypa ner i sängen igen. Grattis igen på födelsedagen kära mamma och godnatt Sverige!

Kommentera

Publiceras ej