Hej bloggen! Vi lever fortfarande och igår kom vi fram till Melbourne vid 18tiden. Vädret var mycket kallare här än i Sydney. I Sydney kunde vi gå runt i linne och shorts på kvällen och nästan tycka att de var för varmt. Här i Melbourne fick vi dra på oss långbyxor. För en vecka sedan var de ca 40grader här men vi ska köra mycket bil så då spelar varmt eller kallt inte så stor roll. Idag blir det jag, Linnea och Marcus som tar oss ut på vägen och kör längs Great Ocean Road (mäktigt)

Nu till historien om natten. Eftersom vi för tillfället bor i denna gröna fina van så var vi tvungen att hitta en billig och bra parkeringsplats. Vi fick tips av en tjej på stan om en parkering som bara kostade 8dollar för en hel natt (ca 50kr). Vi parkerade där och mötte sedan upp Marcus i stan och gick vidare till China Town för att hitta något gott att äta. Tiden gick och vid 24 tiden var vi tillbaka i bilen för att sova. Vi somnade gott och bara en timma senare vaknade jag av ett skrik. En kvinna som skrek och skrek, de lät som att hon födde barn eller blev våldtagen. Sedan hörde jag en annan kvinnan prata högt och argt mot kvinnan som skrek. Jag blev grymt rädd, speciellt då klockan tickade och tillslut hade de gått 25minuter utan att hon slutat skrika. En bil kom in och körde fort och slirade runt, stannade och bankade och levde om i bildörrar och kvinnan skrek mer. Jag tänkte att de måste vara hemlösa som går in i parkeringshus under natten. Som säkert gör mycket för att få pengar och saker (råna eller värre om de såg oss). Skräckslagen väckte jag Linnea, jag ville inte vara kvar där en sekund till!
Men de kom fler bilar och killar kom ut och verkade känna kvinnorna och diskuterade argt. Dunkade musik och bildörrar stängdes och äntligen blev de knäpp tyst. Men jag visste att dem var kvar ingen hade kört ut. Det som gjorde de ännu läskigare var att jag inte såg något. Allt hörde jag bara. Linnea som fortfarande var yrvaken för att höra vad som hände sa att de var lugnt och somna om. Ca. 30minuter senare började de leva om igen.
Jag väckte Linnea igen och denna gång blev hon också rädd. Vi googlade fram nöd numret till polisen här i Australien (000) med 15% batteri kvar på mobilen. Och denna natt fick mig att tänka "kan man dö av rädsla" knäpptysta låg vi i bilen. Jag darrade i hela kroppen och svettades som en gris. Ni vet när man tillexempel ligger i ett tält och ser skuggor och hör massa saker, svin läskigt. Men precis som Linnea sa så är det bäst om vi bara stannar kvar i bilen tills den har försvunnit, dem visste nog inte att vi låg där inlåsta i bilen. Men att få en gnutta sömn var bara att glömma. Vid runt 05 tiden lät de som att de äntligen körde iväg. En kvart efter att dem försvunnit väckte jag Linnea igen och då drog vi iväg direkt, vi vet aldrig om dem kommer tillbaka. 

Med livet i behåll körde vi till en MC-Donalds parkering. Nu ligger jag bak hör i vanen och ska försöka sova medan Linnea och Marcus hittar vägen ut från Melbourne till Great Ocean Road. Snart kommer vi fram där kängurus lever och hoppar vilt och fritt. 

I fortsättningen kommer vi inte sova eller parkera i parkeringshus! Förhoppningsvis har vi blivit lite visare och starkare av detta:)

Våran van med en dubbelsäng och kök.

Linnea och Marcus från igår innan händelsen

Nu känns de bättre, med lite kaffe så ska jag orka med dagen!

Hörs senare, kram! /Maja

  

Kommentera

Publiceras ej